Historia

När det var som störst täckte det brittiska imperiet mer än en fjärdedel av jordens yta. Under 1900-talets första hälft, med dess två världskrig, minskade Storbritanniens makt och under dess andra hälft upplöstes sedan imperiet. I samband med detta började återuppbyggnaden av Storbritannien som ett modernt och rikt europeiskt land. Landet är en av de permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd och var med och grundade NATO samt Samväldet (tidigare känt som Brittiska samväldet).

Storbritanniens tidslinje

Yngre stenåldern, Bronsåldern & Järnåldern: 8300 f.Kr. – 42 e.Kr.
Själva ‘Britannien’ existerade inte förrän omkring 6500 f.Kr. när den Engelska kanalen bildades och separerade landet från övriga Europa. De första nybyggarna var jägare/samlare och spenderade merparten av sina liv på resande fot, på jakt efter mat. Cirka 750 f.Kr. introducerades järnet på de brittiska öarna och detta medförde att det blev möjligt att börja tillverka mer hållbara verktyg och vapen.

Romerska Britannien: 43 – 1065 e.Kr.
År 43 korsade den romerska armén Engelska kanalen och gjorde snabbt slut på motståndet från lokala stammar. Romarna grundade Londinium (London) och byggde militära vägar genom landet. Inom tio år hade det romerska styret sträckt sig långt ut i territorier i England och Wales. Det romerska levnadssättet fortsatte ändå in på 400-talet och efter det lämnades britterna mer eller mindre att sörja för sig själva.

Anglo-Normandiska eran & Medeltiden: 1066 –1347
Hertig William av Normandie invaderade Britannien år 1066 och lyckades besegra kung Harald (Harold), som enligt legenden blev skjuten med en pil genom ögat under slaget vid Hastings. William av Normandie tog över styret i England och Skottland där han radikalt ändrade på klassystemet och såg till att franska blev officiellt språk. År 1216 kröntes Henrik (Henry) III till kung men han var impopulär under hela sitt styre.

Senmedeltid: 1348 – 1484
Böldpesten nådde England år 1348 och spred sig snabbt till Wales och Skottland. Vid slutet av år 1350 hade nästan en tredjedel av befolkningen dött. Pesten höll sig envist kvar i Storbritannien ända fram till 16-hundratalet, något som hade stor påverkan på landets ekonomiska balans. För att strida mot pestens förödande konsekvenser försökte de styrande klasserna återställa ekonomisk stabilitet genom parlamentarisk lagstiftning.

Tudor- och Stuarttiden: 1485 – 1713
1485 invaderade Henrik Tudor England och kunde efter att ha besegrat Rikard III bestiga tronen som Henrik VII. Han gifte sig året därpå med Elizabeth av York, dotter till Edvard IV. 1603 dog Elisabet I, eller Jungfrudrottningen som hon också kallades. Då Elisabet inte efterlämnade någon arvinge lyckades Jakob VI, kung av Skottland (son till Maria Stuart, drottning av Skottland) bli Jakob I, kung av England, vilket strängt taget gjorde honom till den första kungen av Storbritannien.

Georgarna: 1714–1836
Efter drottning Annas död blev Georg I kung. Under hans regenttid utvecklades premiärministerfunktionen. Även om termen premiärminister inte användes på den tiden fyllde Sir Robert Walpole de facto den funktionen tack vare sina insatser för att få landets ekonomi att blomstra.

Drottning Viktorias tid: 1837–1900
Victoria, den brittiska monark som har regerat längst tid, blev drottning 1837 bara arton år gammal. Under sin tid på tronen drev hon igenom en rad konstitutionella förändringar som i sin tur ledde till publiceringen av People’s Charter (”Folkets frihetsbrev”). Programmet innehöll arbetarrörelsen chartisternas sex krav, däribland allmän och lika rösträtt för män och årliga parlamentsval. Parlamentet avvisade gång på gång kraven i People’s Charter, men i dag är fem av de sex ursprungliga kraven fasta beståndsdelar i den brittiska konstitutionen.

Tidigt 1900-tal: 1901–1944
I början av 1900-talet gjordes vetenskapliga och tekniska framsteg som tidigare framstått som otänkbara. Några av de revolutionerande genombrotten under perioden var teven som uppfanns av EMI-Marconi och det brittiska radio- och tv-bolaget BBC (British Broadcasting Company) som grundades därefter, penicillinet som upptäcktes av Alexander Fleming och insikterna i atomens uppbyggnad som ledde till utvecklingen av kärnvapen och energi.

Efterkrigstiden: 1945–2010
1945 vann brittiska arbetarpartiet Labour sitt första allmänna val och grundade sedan National Health Service som driver den offentliga sjukvården i Storbritannien och som många ser som partiets största bedrift. Ransoneringen fortsatte efter kriget, men samtidigt var det en tid av framtidstro och entusiasm. Sedan dess har Storbritannien gått igenom en rad ekonomiska kriser, men är i dag ett av världens ledande handels- och finanscentra med väl utbyggd samhällsservice och en välmående ekonomi.

Läs mer om Storbritanniens historia hos BBC - British History.